Grind i trappan har varit för barnbarnen men de är ju stora nu ( ja, jag vet- Olle har anlänt ) men just nu är grinden borta och det .....har Ella upptäckt. En liten ,nåja ganska hög , bräda sattes dit och allt var frid och fröjd tills en morgon då jag mötte Ella på toan däruppe med en handduk i munnen.
"Titta vad jag hittade "
Dags för nya ideer om trapp-hinder.
Men först...... skulle ju hunden ner och det visade sig inte vara lika lätt som upp. Det var läskigt.
" Ok. Jag börjar väl då. Ta det lugnt sa matte !"
" Hjälp vad brett det blev mellan stegen. Bakbenen hänger inte med .Hjälp matte!"
På kvällen fanns ingen grind i trappen. Jag ville inte ha henne rantandes upp och ner under natten så det fick bli ett provisorium. Det blev som en hinderbana för oss människor ska ni veta. Upp på skohyllan och så ett hopp över gallret och så upp i trappen. Ner fick man riskera livet om man ville hoppa ner till skohyllan. Nu kan man ju ta bort gallret varje gång man ska förbi men......det gör man ju inte, inte jag i alla fall. Jag hoppar ......än så länge. Väntar på en bättre lösning!
Hör du det mannen. Detta kommer inte att fungera i längden!

















