Hon bara sjönk ihop vi pallen då vi kom hem, hon och jag Själv var jag relativt pigg , måste jag säga."
" Dagen började annars bra. Vi tog oss en morgonrunda som vanligt. Lava och husse lufsade runt ladugården i vanlig ordning men matte och jag var och tittade till liljekonvaljerna....
.....som fanns kvar ,men inga blommor än. Sedan hastade vi förbi grannens hästar, skrämde slag på ett rådjur och lyssnade på fågelsången."
" När vi kom hem var det fågelsång även där ,fast inte av det elegantare slaget. Nej , det var skatorna som förde oväsen så till den milda grad.
Jag kikade upp för att se vad de höll på med. Flaxade och flög omkring, störtdök emellanåt. Varför då undrar ni säkert, vilket även jag gjorde men så upptäckte jag.........................
...Pollux lite strategiskt placerad rakt under skatboet. Ser ni honom. Inte undra på att skatorna var irriterade! Vad i jösse namn hade han där att göra? Matte försökte locka ner honom men han var ihärdig i sitt försök att ta sig in till skatorna men fick erkänna sig besegrad till slut och ...................
... klättrade ner och in i hallen kom han där jag försökte tala förstånd med honom men de struntade han rakt i och knölade senare ihop sig på mattes..................
....syskrin. Det som hon är så rädd om , men se där fick han ligga i all sköns ro. Hade en annan försökt sig på något liknande hade det allt hörts. Men se Pollux han får han!"
" Sedan for vi då iväg matte och jag . Spårkurs norr om Motala ni vet. Den här gången skulle matte lägga ett spår till en hund som hette Zita. Matte drog iväg, blodade, satte upp klädnypor och räknade steg och till slut visste hon varken ut eller in. Vad i all sin dar var hon? Och var fanns de andra? Zitas husse hade vid det här laget börjat undra om matte åkt hem, men se det hade hon inte. Hon hade bara tagit en liten ,,,,nja snarare en stor omväg men nu så.... var hon tillbaka och kunde få sitt kaffe och sin bulle. Sedan skulle det ju gås igen. Först mitt spår och sedan det som Zita skulle gå. Det bar sig inte bättre än att när jag drog iväg genom buskar och snår och över sankmarken så stöp matte....som en fura. Spåret som Zita sedan gick var över stock och sten, så det var två trötta ekipage som kom tillbaka något senare. Nu åker vi hem pustade matte och knölade in mig i buren."
" Hemma igen kokade husse kaffe och serverade en helt slagen matte. Själv hade jag ju sovit en stund i buren så jag var piggelin och drog en repa i trädgården medan matte som sagt var slog ihop vid pallen"
" Men matte då. Gå och lägg dig om du är så trött, vet ja!"















































