" Tänk vad konstigt.....

... det kan vara. Så annorlunda . I stora staden försöker Ebbies matte med diverse knep förmå henne, Ebbie alltså, att gå ner i källaren . De har en trappa, inte alls lång men lite svängd, och där läggs det godsaker på varje trappsteg för att få hundskrället att gå ner. Här  - här byggs det barrikader , sätts upp grindar och ställs stolar för , för att  hejda mig från att springa i trapporna. Övervåningen och källaren är inte för oss hundar , nja viss del av källaren har vi ju tillträde till som ni vet - hundrummet med vidhängande hundgård. Och övervåningen har jag besökt men under strikt övervakning och då...... kan man ju inte hitta på något skoj utan får lafsa med matte och sköta sig."


" Men så häromdagen hände det sig....................

 

 

 ...........wow dörren till källartrappen stod öppen................ingen matte i närheten ....husse på jobb."


"Bäst att passa på . Jag tog ett par försiktiga steg ner. Lava avvaktade i bakgrunden......   ingen verkade märka mitt tilltag.... bara att traska på.

Även denna trapp är krökt så det gällde att kika bakom kröken för att se om kusten var klar .......... och det var den.

Ner på källargolvet och där fanns det godsaker. Flera skålar med kattmat. Det var då jag gjorde bort mig.

Nu är det ju så att mat har jag svårt att motstå och när jag äter så hörs det ,så det var självklart att matte skulle höra mig i källaren och...............

 

   
..........då blev det marsch pannkaka upp igen men................... kul var det så länge det varade. "


"Där ser du kära kusin., bara att ta sig ner. Det är hur kul som helst i en källare. Vänta bara tills jag kommer upp till dig. Då kan vi utforska din källare tillsammans.

                                                           Vad sägs om det, kära Ebbie?".