" I dag tisdag är vi som sagt var mol allena hemma. Ja, först fick vi vår morgonrunda som vanligt. Först matte och jag i skogen där jag fick beröm, det ni , för att jag inte försökte fånga bilarna eller jaga hästarna. Lyfte knappt på blicken kan jag meddela. Inte för att jag var lydig utan för att det var så många spår i skogen , men det är bara mellan oss. Matte kan gott få tro att jag lärt mig låta bli bilar och hästar."
" Sedan hem och hämta Lava och en liten mindre runda med henne.
Då får man traska på grusgången ner till bäcken och längs med den fram till ängen och visslar matte så.....
.. är det bara att kuta på så hon blir nöjd. Och det gör man ju ."
" Hemma kom nästa test. Jag såg nog att matte hade något på gång. Visserligen låg jag i min låda men ett öga på matte håller jag allt. Hon skulle upp och duscha och tänkte låta mig ligga kvar i köket. Skulle väl se om jag hoppade upp på bänkarna eller bordet för där hade hon strategiskt lagt diversesaker som hon garanterat inte var rädd om. Gjorde jag det? Hoppade upp på bänkar och bord alltså? Nix.........
... jag låg så snällt i min låda hela tiden. Bra va? Fast det var inte helt lätt att komma i den ska jag säga för Olles stol stod kvar och av någon anledning så hamnar den alltid över min låda. Kan ni begripa? Och eftersom det är lika svårt att krångla sig ur lådan, med Olles stol över, som att ta sig i den så..... orkade jag helt enkelt inte bry mig om sakerna på bänkarna och bordet. Så var det med den lydigheten men.... säg inte det till matte va!"




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar