" Det är måndag morgon ...."

...sjöngs det ju en gång i tiden men nu är det tisdag och den här morgonen startade också tidigt. Det berodde nu inte på oss hundar, utan på husse som skulle iväg på jobb. Gammeltanten passade som vanligt på att rusa ut och skälla under mattes sovrumsfönster så hon kom också upp tidigt.  Hon var inte glad kan jag tala om och inte blev hon gladare när hon hittade ......

...sin fina lejonkruka i småbitar. Matte har en förkärlek för lejon ska ni veta. Varför? Ingen aning men titta här!

Snyggt va? I keramik och den hänger, håll i er nu, på väggen i badrummet. Det ni! I alla fall så hade mattes lejonkruka fallit i bitar. Vem har gjort det här , morrade matte. Ingen aning , svarade husse som upptäckt bitarna, men titta ute i hallen så hittar du nog den skyldige. Matte ut i hallen och där....

..satt vi, lillkrypet och jag. Som vanligt tyckte matte att jag såg mest skyldig ut men för säkerhets skull så fick vi veta båda två att vi skulle skärpa oss."

Resten av morgonen förflöt någorlunda lugnt. Vi tog vår vanliga morgonrunda, matte sörplade sitt förmiddagskaffe och läste en bra bok och allt var frid och fröjd tills det plötsligt bara smällde till och ....................

...nästa kruka for i golvet.  Och den här gången var det inget tvivel om vem som var den skyldige. Hon var nämligen dum nog att....

...sitta kvar och titta på  förödelsen. Matte var inte nådig och befallde lillkrypet att lämna rummet och gå och lägga sig någonstans och då gjorde hon det .....

                                            ... i min låda. Va! Där ligger du bra , sa matte . 

                                             Var ska jag sova då? Har någon tänkt på det va?"