Hallå matte, var tar du vägen? Det var konstigt, men efter ett tag kom hon hem och så blev det som vanligt. Morgonpromenad. Vad hon hade gjort alldeles själv fick jag reda på mycket senare under dagen för då.....
... var det dags att dra på sig spårselen och leta rätt på det där matte tappat bort i skogen på morgonkvisten. Vi gav oss iväg och hittade mycket riktigt spåret som slingrade sig över stock och sten i skogen.
Alldeles slut blev jag men matte var nöjd och det är ju huvudsaken, eller hur? "
" Under tiden hade lillkrypet och kattskrället kamperat ihop.
Lillkrypet hittade kattskrället fridfullt sovandes på bänken i skuggan. Det skulle han ju inte få göra så hon satte fart på honom . Ut på gräset och full rulle men då.....
....smet han bara in under trappen och lämnade .......
... en snopen Stina kvar. Men där fick hon inte sitta länge för nu var det hennes tur i värmen.
Hon får öva på apportering. Det där som jag inte gillar. Jag har ju utvecklat en bra metod för att slippa. Blundar helt enkelt då matte kastar men se det ha inte lillkrypet kommit på. Hon sitter där så snällt och tittar och sedan springer hon ut och hämtar. Gång efter gång. Skyll dig själv säger jag bara!"
" Senare på kvällen gav sig matte iväg för att ta sig en tur med en av bestarna men då....
.. fick vi hundar stanna hemma. En lugn kväll på altanen blev perfekt "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar