fredag 12 oktober 2018

"Åh vilken morgon!"

Det började hur bra som helst. Nja, bra och bra. Det var så dimmigt att matte inte tordes gå i skogen. Man vet aldrig , sa hon, i dessa älgjaktstider.  Hennes åsikt om jakt vet vi vid det här laget och speciellt om älgjägare, som enligt matte skjuter på allt som rör sig.  Husse håller inte med, som ni förstår. I alla fall så traskade vi på grusvägen.


Här har matte stannat för att svara på ett sms från ena dotter. Det gäller att hålla reda på hur dagen ska se ut. Vilka småfolk som är krya och friska och vilka som behöver hämtas. När vi som bäst stod där så blev vi plötsligt överfallna. Nej, nej inte av någon älgjägare utan av den här...


….vad det nu kunde vara. Som en stor råtta tyckte jag. Liten pinscher , sa matt senare, då hon berättade för husse. Hur som helst så var det en ettrig sak. Hoppade och for runt benen på oss. Matte höll ett stadigt tag i våra koppel och befallde oss att stå still, medan hon blängde på råttans matte. Denna hade stora problem att få tag på den där slingerbulten. Släpp lite på kopplet , tänkt jag, så är problemet ur världen , men så blev det inte. Etterblåsan fångades in och vi kunde traska vidare. Matte var i alla fall belåten med att vi skött oss.....skapligt, som hon ,men hon plockade i alla fall fram några godisbitar så lite nöjd var hon allt. "

" Hemma igen var hon inte lika nöjd. När hon precis hoppat in duschen upptäckte hon att husse glömt att elda för varmvatten......igen!

Vi låtsades inte höra hennes besvärjelser där uppifrån utan vilade efter morgondagens bravader.

Något senar traskade vi ut i trädgården . Matte skull samla ihop saker som skulle plockas in för hösten. Och vad hittade hon då?

En trasig sittdyna...igen . Och vem var den skyldige?

 

Precis! Dumsnuten som alltid sitter kvar . Jag vet inte varför. För dum för att smita i tid? Stolt över sitt tilltag? Välj själva. Jag vet nog vad jag tror. Det här fick ju inte mattes humör att stiga precis. Men som tur var så.....

..rullade prinsessan von Ärten in så då....blev matte glad igen. Ja, matte kallar henne så för att hon är så söt. Söt som en prinsessa. Hmmm! Det har hon aldrig sagt om mig va?

   I alla fall blev vi hundar glada när hon kom. Prinsessa eller inte spelar ingen roll. Huvudsaken att matte blev på gott humör igen !"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar