Ser ni? En ostsmörgås på bordet . Vad är det med det då, undrar ni säkert. Nja, nu är det ju så att det låg två ostsmörgåsar där Två, som husse gjort i ordning för att mumsa på och som ni ser, så finns det bara en kvar. Vad som hänt? Ja, nu är det ju så att ostsmörgåsar har jag vääääldigt svårt att motstå , speciellt om de ligger obevakade på bordet och husse vänder ryggen till, vilket han ofta gör.
Så vips....ja ni förstår säkert va? Det gällde att snabba sig på. Dels ville jag ju inte att någon skulle upptäcka det ,och dels hängde lillkrypet som en igel kring mig.
Den var delikat kan jag förkunna och lillkrypet fick inte en smula , ska ni veta. Sedan tog det roliga slut då matte kom in i köket och undrade varför jag såg så belåten ut och slickade mig om munnen . Husse surnade till. Han var nämligen lite småhungrig och hade bespetsat sig på sina mackor. Varför kan du aldrig se till dina smörgåsar , undrade matte, och tyckte i nästa stund att en räckte gott åt honom så någon ny för hans del blev det inte. Vi traskade in i TV-rummet tillsammans med husse.
Lillkrypet försökte medelst hypnos få husse att dela med sig av sin ostsmörgås men se där fick hon tji. Matte ? Ja hon for iväg för att lyssna på …
….ena småfolket som hade avslutningskonsert på musikskolan.
Prinsessan von Ärten var också med förstås och vi hundar.....







Inga kommentarer:
Skicka en kommentar