" Det där med trappor"

" Det där med att gå i trappor är inte helt lätt. Fråga kusin Ebbie. Hon vet hon. Ni kommer ihåg henne va? Hon , den bortskämda .....

....med egen fåtölj eller som här med egen kudde i soffhörnan. En hund med egen vilja och som bestämt sig för att se trappor det tänker hon inte gå i. I alla fall inte nerför."

" Det drog sig matte till minnes häromdagen. När lillkrypet kom så var hon ju så liten att matte bar ner henne för stentrappan när vi skulle ut. Hon var rädd att lillkrypet skulle snubbla och slå sig i den hård trappen. Upp lärde hon sig snabbt . Men så växer hon ju ( inte undra på det så mycket mat den där lilla får) och matte pustade när hon baxade ner klump.......lillkrypet. Dags att hon får gå själv , tänkte matte. Men se det ....tyckte inte lillkrypet..

Hon stegade visserligen frejdigt fram till kanten och tittade nerför alla trappstegen. Alla och alla . De är bara fem stycken ....eller om det är sex. Många är de i varje fall inte. Tror ni hon gick ner?

Icke sa Nicke! Hon tittade bara nerför och sedan satte hon sig helt lugnt ner. Det var då matte kom att tänka på kusin Ebbie och hennes trappvägran. Hmm, tänkte matte. Inte vill man väl ha en hund som man måste lyfta ner med lyftkran heller. Och så erinrade hon sig en episod vid en utställning där hon och urmatte md förenade krafter baxade upp en hund för en ståltrappa. Den hunden vägrade också att gå upp eller ner för vissa trappor. Nu, tänkte matte, nu får vi träna . Och så gjorde vi det.......

...för naturligtvis så kommenderades en annan in för att visa hur det skulle gå till. Upp och ner för min del  och till slut.........

...så fattade lillkrypet galoppen och racade ner för trappen och då.... då fick hon en godis. Va! Det har aldrig jag fått . Vad är detta för sätt? "

"ps om ni undrar vilken hund det var som matte och urmatte baxade upp för ståltrappen så var det allt fina Ina det men................. det låtsas matte aldrig om. Inte fina Ina inte!"

" Ni skulle varit med....

... idag runt lunchtid. Matte äter lunch i godan ro då det plötsligt bara smäller till . Jag var genast redo.

Satt som en isstod vid mattes sida för att förkunna, att vad det nu var som hade hänt, så hade då  inte jag något med det att göra. Phu! Det gäller att gardera sig. Matte tittade sig misstänksamt omkring. Jag vid hennes sida.......

                                           .....lillkrypet utslagen på röda mattan  och..........

... Lava likaså. Hmmm! Vad hade hänt ? Och vilken fattades? Ni har säkert räknat ut det vi det här laget.

Precis! Kattskrället . Var, var han? Och vad hade han gjort.? Matte begav sig ut på upptäcktsfärd och hittade .............

 ... detta! Tavlan nerputtad, blomkrukan i tuse..nja i alla fall i bitar och blomman ser ju inte så värst rolig ut den heller . För att inte tala om mattes dalahästar som var utspridda över golvet. Nä nu , sa matte. Nu får det vara nog.! HELMER!! Oh ,jag hörde att det var fara på färde och störtade in till TV-rummet och.....................

   
                            .... hittade kattskrället sovandes vid elementet.  Försiktigt.....

 
 ... la jag mig över ,så att matte inte skulle se honom.. Jag vet hur det är att var i onåd, jag. Inte alls roligt kan jag berätta."

" Det där med att dela med sig"

" Det predikar ju matte alltid om fast..... det är inte alltid hon delar med sig av sitt goda. Undantaget smörgåsarna i söndags då. Dubbel ostmacka! Det går inte av för hackor det! Vi har knappt hämtat oss än. När vi är ute och går och lillkrypet får något gott i uppmuntrande syfte så får faktiskt jag också det. Men då delas det. På biten alltså! En liten bit till lillkrypet och en liiiiten bit till mig. Hon kunde väl kosta på sig en rejäl bit till oss båda ,eller? På kvällen har hon faktiskt skärpt sig, matte, för i början delade hon kvällsknäcken på tre, men nu har hon gått över till att ge oss ,inte en hel, nej vad tror ni va? Men en halv var i alla fall. Man får var glad för det ."

" I alla fall kom matte hem med ett paket. Böcker i om ni vill veta. Vad annars? De kommer ju i en kartong och ....

.....den fick jag tag i när matte helt ouppmärksamt lät den ligga framme på bordet. Genast kom lillkrypet och ville vara med........

och snäll som man är så fick hon ju givetvis det. Vi kan tugga från var sitt håll, menade jag. Men vad händer då?

 Jo, plötsligt blev det fart på lillkrypet och snabb som en vessla vräkte hon sig fram. grabbade tag i pappbiten och.......................

            .......så var den bara hennes. Va? Maken till fräckhet må jag säga. Håller ni inte med?

Och så fortsatte hon lugnt att gnaga vidare på kartongbiten och en annan fick bara titta på. Man ska ju dela med sig , har matte sagt, eller hur!"

" Ny vecka"

" Och den började så lugnt så lugnt. Matte sa inte flaskhals på hela måndagen. Det berodde nu inte på att hon inte ville, utan att hon inte kunde. Hon hade tappat rösten...hur man nu kan tappa den? Fick inte fram ett ljud på måndag morgon men efter ett antal koppar te så kunde hon kraxa fram några ord. Vi hundar hade det ganska lugnt med andra ord.  Visserligen fick vi våra rundor men sedan ville matte helst sitta still och vila sin röst , som hon sa, och då gjorde vi det också.

                                                                          Vilade alltså"


" Men man kan väl inte bara slöa. Något skoj måst man hitta på , speciellt nu när matte inte är så uppmärksam ,så då passade lillkrypet på att..................

..... gnaga lite på mattes tomtefar. Han som hör till Tomtebo-familjen. Så nu är ett tomtebobarn och tomtefar illa åtgångna. Tomtemor kanske ni undrar över. Ja se hon är försvunnen. Vi kan inte hitta henne . Jag tror att hon har rullat under ett skåp för där var.................

...kattskrället och fiskade med sina tassar och det är ju han som är roten till det onda. Han sitter ju på bord och hyllor och knuffar ner saker och ting till sin vapendragare lillkrypet."

" Själv passade jag på att ta en.....

...smakbit på mattes pall, och som vanligt ,så kom matte precis då jag stod där med en tugga i munnen och ....ja ni förstår.... det var inte så trevligt om jag säger så . Tänk att då piggnade hon till för en stund , den kära matten. Lillkrypet?

 Ja hon tittade nyfiket på när matte klistrade tillbaka skinnbiten , medan jag tittade åt ett annat håll"

" ....och igen!!"

"Morgonen började vråltidigt. Matte steg upp och väckte oss med sitt skramlande. Frukost, fixa äggmackor och packa ryggsäcken. ut och kissa i kolmörker. Ja,  det där kissandet stod ju vi hundar för förstås..  Som ni förstår så var det utställning på gång. Och detta på en av vinterns kallaste dagar.  Matte pälsade på sig, packade med sig en filt och dubbla fällar till mig, och så lämnade vi lillkrypet och gammeltanten och for iväg. Ja, husse var ju hemma förstås med stränga orden om vad han skulle göra  under dagen."

" Klockan halv nio var vi framme och kunde blicka ut över ...

 
..utställningsplatsen som ....såg ut som alla andra utställningsplatser i ett kallt ridhus. Och...

.här är jag beredd att krypa in i min rosa hundbur. Den gillar jag ska ni veta . Och här har jag faktiskt fått beröm för att jag skött mig riktigt bra på min väg in till utställningen och suttit bredvid matte en lång stund utan att försöka anfalla alla som gått förbi. Det tar sig , som matte sa."

"Utställningen gick hyfsat. Vi var kvar en bra stund i ringen , matte och jag, men sedan stöp vi på mållinjen då domaren hade synpunkter  på mina kinder. Va! Mina kinder! Men så kan det vara, ska ni veta. "

" Hemma igen undrade matte hur dagen hade gått. Bra strålade husse och berättade om promenad med lillkrypet och gammeltanten , om att han fixat egen lunch och införskaffat de varor matte skrivit en lapp om. Vad bra , sa matte och så föll ögonen på ....................

...kattskrället som låg på köksgolvet. Hon slängde en blick på honom och så tittade hon igen. Men, sa hon.... vad konstig han ser ut

Ser ni att hans i vanliga fall kritvita fötter har antaget en något grådaskig ton?  Vad har ni gjort , utbrast matte. Husse var tvungen att erkänna att kattskrället på något konstigt sätt tagit sig ut och  kommit in i pannrummet där husse tömt pannan på sot. Den var inte varm tröstade han matte, men matte blev inte särskilt tröstad av det. Titta så ha ser ut, klagade hon. Hur kunde du låta honom smita ut. Detta kunde inte husse ge något svar på och vi hundar insåg att husse hade ställt till det ...igen!"

" Sedan hände det oväntade. Matte måtte varit lite ur gängorna efter fadäsen med kattskrället för när hon packade upp sin ryggsäck, så visade det sig att hon inte ätit upp  alla smörgåsar hon hade haft med sig. Vad gör hon då? Jo,.......

....hon delade med sig. Kan ni tänka! Vi trodde knappt våra ögon. Dubbelmacka med ost emellan.

Jösses vad gott det var. Och det bara för att husse ställt till det ...igen. Det får han gärna göra fler gånger!"

" Alltid denna husse"

" Han som har en förmåga att ställa till det...fast han egentligen inte menar det......om han får säga det själv. Det började med att han blev sjuk. Ja, det kan han  ju inte rå för i och för sig. Matte och husse var i Linköping hos småfolket där och skulle umgås med Moa och Sara. Matte pysslade och fixade mellis och husse..... somnade i soffan. Matte var inte glad, kan jag berätta. Men så visade det sig på fredag morgon att husse var sjuk vilket innebar att matte fick sköta hela ruljansen...igen som hon sa lite bistert. Hon  flängde ut med oss hundar i omgångar.

                                                        Här är vi ute allihop och ....

.... här lillkrypet ensam för hon ska lära sig att gå ensam med matte och komma då hon, matte alltså, kallar på henne. Och det gör hon ju. Springer så öronen fladdrar det inställsamma stycket, Det gjorde aldrig jag. Nej, just det säger matte då och spänner ögonen i mig. "

"Sedan skulle matte hämta kattskrället.....

.....som varit inlämnad hos veterinären för justering som matte sa. Här ska vi inte ha några marskatter inte. Vi hundar lämnades i husses vård. Har det gått bra ? frågade matte då hon kom hem. Jaaa då , flöjtade husse samtidigt som matte trampade  rakt  i en stor pöl. Matte mulnade något men torkade snällt upp ,eftersom husse var ju sjuuuk. "

" Plötsligt fick matte syn på lillkrypet, som rullade runt på något. Vad kan detta vara ? Och så ett illtjut , från matte. Mina tomtebobarn!  Matte har i alla år haft en Tomtebofamilj. Först till jul på adventsljusstaken men sedan i fönstret i biblioteket.. Så här  ...

 
                                                           ...ska ett tomtebobarn se ut  och...

.. så är såg det ut efter lillkrypets behandling. Ser ni skillnaden? Och jag som haft dem i så många år, nästan snyftade matte . Men hallå! Då är det väl bäst att byta , eller ,  och förresten finns det ju fyra stycken av dem. Ja, nu var det inte husse som sa det. Han höll tyst och det var nog bra det. Kände nog på sig att det var läge för att ligga lågt. Ligga lågt.......

                        ... var även lillkrypets strategi för hon klämde ner sig hos Lava.
Varför gör hon alltid det  när det osar katt, kan man undra ? Varför lägger hon sig aldrig hos mig då? Kan någon förklara det! "

" Men så kom då det fatala misstaget. Nej, inte av mig , vad tror ni va? Utan som alltid denna husse. Matte for iväg på eftermiddagen för att gratta Oskar som fyllt år. Då ska man tänka på att det var lördag em. Lördagar som ofta innehåller diverse sportsändningar . Sportsändningar som matte gillar så till den milda graden att när hon inte är hemma, så spelar hon in för att se lite senare. Alltså anlände matte hem för att se den spännande skidtävlingen och så fort hon steg över tröskeln så trumpetade husse, Hon vann! Stina vann hela loppet .( Ja, inte lillkrypet utan skid-Stina.)

Tala om att göra bort sig ....igen. Alltid denna husse. Det var nog tur för honom att han var sjuuuuk!"

" Nu ni!"

" I dag dök den här bilden plötsligt upp.

Kusin Ebbie ätandes tårta på sin födelsedag. Tala om att vara bortskämd.!Någon tårta här blir det inte tal om ,sa matte och spände ögonen i ...ja nog var det väl lillkrypet hon riktade sig till, eller? För i dag har hon ställt till det ska ni veta. Hon har nog allt satt sin sista potatis, det lilla krypet. Det hjälper nog inte att.............

...klämma ner sig här mellan oss stora hundar. Nu, du! Nu är matte allt trött på dig och dina påhitt, ska du se!"

"Vad som hänt? Ja, det här var en dag då matte var på språng från morgon till kväll. Husse? Ja han hade lagt sig sjuk. Hostade och snörvlade som bara den så matte fick sköta hela ruljansen på morgonen med oss hundar och så kattskrället då. Sedan for hon iväg till stan för att inhandla medikamenter till husse och hans hosta. Vi hundar...............

... vinkade farväl vid grinden. Bara att du vänjer dig förklarade jag för lillkrypet. , som tittade långt efter mattes bil. I går fick du följa med. I dag får du stanna hemma!"

" Så kom då matte hem, fixade lunch till  husse och sig själv och faktiskt till oss hundar också. Och så skulle hon då iväg igen.  Nu var det.................

...bestarnas tur att få lunch och så skulle det då mockas, så matte blev borta en lite längre tid."

"  Vi hundar................

 ....  vinkade adjö vid grinden igen men sedan lufsade vi in till en något sjuklig husse och det var då ,det hände. Hux flux fick husse se att golvet täcktes av diverse nystan och fiskade upp...............

... en halv vante. Med mycket mönsterstickning. Och alla stickorna var väck. Ser ni? Den vanten har matte slitit med ska ni veta. Lagt undan den för att den var så krånglig och så hamnade den på golvet. Husse meddelade matte den tråkiga nyheten då hon kom hem. Förklarade att det nog var kattskrället, fast han sa ju inte just kattskrället utan Helmer då ,som han heter. I alla fall hade Helmer puttat ner stickningen från stora bordet och där hade Stina tagit vid. "

" Vad tror ni hände?  Ja , hon var ju inte glad matte. Hon ojade sig väldeliga och skakade på huvudet men till min stora förvåning så.........

......halade hon fram en ny leksak, En jättefin tupp. Nu ni ,tänkte jag. Nu får jag något för att jag skött mig, då matte var borta. Om den var till mig? Icke , sa Nicke. Vad tror ni? Den tog................

..såklart lillkrypet hand om. Släppte den inte för ett ögonblick , utan  släpade med den sig överallt och till och med la sig på den då hon ville sova.  Nu ni, nu börjar jag tröttna på hur somliga får bete sig. Håller ni inte med?"

" Vad tror hon............

..den  där lilla? Ser så snäll och godmodig ut.

Mattes lilla sötnos.  Det är i alla fall vad matte säger och så lägger hon, matte alltså huvudet på sned. Bah! Jag kan berätta jag att fina Stina inte alls är så fin i kanten. Ni kommer ihåg mattes sjal igår va? Och nystanet häromdagen? Hon kan hon ,så liten hon är ."

 " Och här! Släpade in en pinne och demolerade fullständigt .  Och var låg det lilla krypet då matte kom in?

Precis på mattan framför TV:n. Lugnt tuggade hon lite på en leksak. . Jag som anade vartåt det lutande, snabbade mig på ....

.......att klämma ner mig hos Lava.  Den här gången tänkte jag inte stå till svars för vad den där lilla marodören hittat på. "

" Katten håller hon i herrans tukt och förmaning.

Titta bara!  Och inte nog med det . I går kväll gav hon sig på mig  när jag helt lugn vilade efter maten"

"  Utan förvarning bara slängde hon sig på. Grabbade tag i ena örat. Va! Vet ni hur ont det gör? 

Och sedan tog hon ett stadigt tag i ena benet. Nä nu! Vad tror hon? Att man får göra vad som helst bara för att man är liten?

 Jag bestämde mig för att säga ifrån . Och faktum var att matte kom till hjälp . Schasade bort Stina och sa att hon fick lugna sig lite . Vad tror ni lillkrypet hittade på då? Jo hon gav sig på mattes fina ....

         
                                                                             .....groda!

           En riktig smällpuss fick den.,grodan alltså. Va? Vad tror hon?  Att det ska bli en prins , eller? "