Koppel.....

önskar man ibland att man kunde sätt på en viss person här i huset. Han är som en hundvalp - rymmer iväg titt som tätt och kommer inte på inkallning. Påstår att han hade dålig täckning på mobilen. Bah! Det går jag inte på.

Fast koppelfrågan i dagsläget gäller ju Ella. Jag är mer eller mindre bombsäker på att uppfödaren inte tränat på den lilla detaljen. Att gå i koppel. Visserligen bor vi på landet, bara att springa ut på gräset men - man måste ju kunna gå i koppel om man ska följa med till andra ställen. Så ett koppel måste vi ha. Nu kommer vi till det fina i kråksången. När Syster Yster och systerdottern var här i somras med The Brown Bomber hade de ett valpkoppel . När de åkte hem hade de inget koppel. Det låg kvar här påstod de. Nej, inte då, sa jag och letade lite sporadiskt men se i går skulle jag plocka ner en sak från garderoben i hallen. Och där! Där låg ett koppel. Varför i jösse namn la de kopplet där? Ja det är i alla fall för litet för deras hund så det behåller jag. Så var den frågan löst på ett smidigt sätt.


Fast jag gillar ju färg och kopplet var brunt och Ella är brun Det var väl inte så käckt? Varför valde syrran det? Ingen fantasi alls!  Vad säger du Ella? Ska vi investera i ett nytt?

 

 

Du tycker det , ja! Ok, då fixar jag det. Inget är för mycket för en liten chokladbit. Nej, nu menar jag inte choklad till kaffet. Ella är ju söt som..........som en liten chokladbit. Rött eller grönt får det bli eller kanske gult? Lila är fint också eller? Orange kanske.......