" Hur kunde jag?"

                " F´låt, f´låt matte. Det var vekligen inte meningen. Hur kunde det bli så här? "

"  Om ni visste vad jag ångrar mig. Det finns inte ord att beskriva hur jag känner mig. Aldrig kunde jag väl tro att något sådant skulle kunna hända. Vad sjutton for i mig? Kan någon förklara det?"

" Matte dundrade så att Pollux fann för gott att gå och gömma sig. Han klämde in sig bland böcker och pärmar i bokhyllan i biblioteket."

                         " Själv sökte jag tröst hos Lava. Kröp ihop och försökte tänka på annat."

                                     " Nu undrar ni förstås vad som i jösse namn har hänt?"

 
"Ja, helst vill jag ju inte prata om det. Vill inte ens tänka på denna händelse. Hur kunde det bli så?"

" Det hände sig nämligen så, att i ett obevakat ögonblick.............................

 

  ... bet jag sönder den fina bädden som matte var så glad över. Den som jag vann i våras. Den som legat i källaren i flera månader och som matte nu tänkte skulle passa så bra i hallen. Visst gjorde den det. Passade bra. Både i hallen och i som leksak för mig då matte var upptagen med Linköpings tjejerna. Hmmmm......... Så.................... egentligen är det väl inte mitt fel...va? Matte var inte  tillräckligt uppmärksam. Visst var det väl så? Eller?"