torsdag 27 oktober 2016

"´Linköpingstjejernas dag och...................

............ denna dagen skulle de vara hos oss heeeeela dagen. Detta innebar att matte gick upp tidigt, slängde i sig frukosten och hastade ut med oss hundar.  Efter promenaden lämnades vi i ....


... trädgården. Spring runt lite , sa matte  och hastade runt och mockade. Hon är en hejare på det ska ni veta. Inte bara i stallet utan även i trädgården. För det mesta gör vi ifrån oss i skogen på våra promenader som duktiga hundar ska, men det kan ju hända att det kommer någon hög i trädgården och när flickorna kommer så..... mockas det . De gillar att vara ute se."

"Fast det får inte vi vara. Ute alltså. När Moa och Sara anländer så............................
 

................förpassas vi hit . Till hundrummet. I alla fall till en början. Matte har tröttnat på deras tjut och mina krumbukter som hon säger. Jag vill ju bara visa mig vänlig men... det finns det delade meningar om. Ser ni att vi har fått varsin tuggpinne. Sådant gillar vi!"

" Uppe i huset pysslades det.. Matte och tjejerna gjorde garnpumpor och.............



..... spindlar för glatta livet. Det vankas ju halloween, vet jag. Nja. det vet jag ju egentligen inte men det var så det var. "

" Lagom till lunch fick vi hundar vara med igen. Inte så att vi fick vara med och pyssla precis ,men jag lyckades i alla fall i vanlig ordning.....................


  ...... få tag på den svarta spindeln som smakade riktigt bra. Ögonen knastrade  härligt. Eller besvärligt skulle jag säga för det var då matte hörde mig och kom och räddade spindeln ur mitt gap. Vem som hade gjort spindeln förtäljer inte historien men en av tjejerna blev lite ledsen så då fick matte göra en ny och jag..................



.... fick gå ut i trädgården igen och lugna ner mig ,men det gjorde ingeting för det var härligt att springa runt i löven. Det gjorde jag ju även som liten .....................


                                      ..................om ni kommer ihåg. Tänk vad tiden går!"

" Så småningom fick jag komma in igen . Det var fikadags och alla var glada och till och med Lava och jag fick vara med på fikat men... inga bullar till oss eller någon chans att få smaka Moas favoritkakor.
En torr knäckemackebit var vad vi förärades men , men , man får vara glad för det lilla."


 
                                               " En helt ok dag skulle man kunna säga "

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar