Jag hade mina funderingar när vi åkte hem igår, Ella och jag. Ni vet gänget där hemma. Hundarna ,katterna och hästen. Hästen bor ju i stallet så den kunde vi ju räkna bort men de där andra! Ja, och så mannen också förstås ,men honom har jag nog pli på så han skulle nog inte stöka till det.
Katterna räknade jag med skulle försvinna upp på övervåningen. De skulle nog inte fräsa, hundvana som de är , men ny hund signalerar alltid fara. Trodde jag ja!
Lava skulle inte bli något bekymmer. Hon är snällheten själv på gränsen till mesig. Ina däremot var jag lite betänksam mot. Hon är snart 14 år, har aldrig gillat någon annan än sin matte och definitivt inte småkryp till vilket hon nog kategoriserar Ella. Dessutom är hon stendöv och gillar inte överraskningar hon inte hör.
Stendöv! Ha nu var jag rolig. Mannen i huset heter ju Sten och han har alltid klagat på att Ina aldrig lyssnat på honom ........om han inte haft geväret i handen vill säga. Då var hon uppmärksamheten själv. Annars var hon Sten-döv. Nu fick jag allt till det!
Hur blev det då? Ja katterna var hur nyfikna som helst. Inget fräsande och Pollux anmälde sig genast som lekkamrat. Ett tag var jag rädd för att hans öron skulle bli som schweizerostar.
Lava var som vanligt snäll och Ina var fantastiskt snäll. Kände hon igen en annan Cassatahund eller anade hon kanske att den nya arvtagaren till tronen hade anlänt? Snälla Lava kommer aldrig att bestämma utan det blir garanterat Ella som tar vid.
Tass på dig Ina. Tillsammans är vi starka!
Underbara små berättelser. Hon är då för söt lilla prinsessan. Lisa var ute och letade efter henne på eftermiddagen. Lite låg var hon nog. Iris därimot älskade ju att Lisa kom hem - det är ju hennes mamma förstår du. Nu kelar de två hela dagarna och Lisas valp har blivit 19 månader
SvaraRaderaJa Ella saknar nog inte Lisa lika mycket som Lisa saknar henne. Här finns det ju två gamla tanter som hon får rumstera om med. Ina tolererar riktigt mycket, mer än jag trodde.
SvaraRadera