För katternas del innebär det att de numera äter i källarvåningen. Ja, alla utom Sanne. Hon gillar inte att äta ihop med kattpojkarna. Man kan undra varför? De kanske slafsar och då förstår jag henne. Hon intar sina måltider i bilioteket. Låter fint va? Egentligen är det bara ett rum innanför köket där jag har mina böcker i bokhyllor, men biliotek låter ju som sagt lite fint.
Sanne som föredrar Upstairs framför Downstairs
.
Hundarna däremot ( de gamla alltså) har uppgraderats. När vi jobbade hade vi hundarna i källaren , i ett rum med utegård - hundrummet. När vi kom hem var det så smidigt att ge dem mat i anslutning till detta rum och det fortsatte vi med även när pensionärstillvaron inträtt. Och nu, nu får de äta uppe i köket tillsammans med Ella! Där samlade hon nog på sig pluspoäng.
För vår egen del då? Tja, jag går upp tidigt matar hundar , rastar och äter egen frukost. När mannen kommer ner för att äta frukost är jag klar för en promenad med Lava. Han hinner både äta, ladda pannan och hasa runt ladugården med Ina och Ella (som tar kortare promenader än Lava )innan jag kommer hem lagom till en kaffetår.
Så frukost ihop med mannen blir det inte men......... det blev det inte förut heller. Jag har alltid gått upp tidigare och han har alltid segat sig upp senare förutom om han ska på jobb, då går han upp i ottan och det gör inte jag. Frukost ihop har vi sällan ätit så...varför börja nu?
Till rutinerna hör att när matte plockar fram morötterna till hästarna så ska hundarna ha en bit. Det vet de gamla så väl. Det behöver bara prassla till i påsen så kommer de tassan.....nej rusande.
Vad är nu detta? Den rör inte på sig, den piper inte och den luktar konstig!
Hmmmm! Inte så tokigt faktiskt. Det är nog en rutin jag kan leva med.
ps. Ja då, morötterna var ekologiska.....eller inte. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar